Julen och stormen Johannes

 

Även i år följde vi den gamla traditionen att tillbringa Julen på Näset. Ulf kunde inte vara med, för han jobbade skift på verket, och Anna-Lenas Tova kunde inte heller vara med, så vi var sex i år. Inte så mycket snö men en hel del is - både på sjön och gårdsplanen. 

För utomstående läsare vill jag på förhand be om ursäkt för en rätt ospirituell text, men jag vill skriva som stöd för mitt eget minne. Ni kan ju alltid titta på bilderna. :) 

Ungarna var ute på Julaftonen och hittde en praktfull gran vid det nya hygget bort mot järnvägen, sedan förflöt juldagarna som de brukar. Trots snöbristen lyckades Björn skrapa ihop tillräckligt med snö på isen för att få ihop till en snölykta och en imponerande snöskulptur - en isbjärv! 

 

Den 27:e kom Johannes farande som ett jehu och ruskade om oss. Eftersom vi var förvarnade hade vi förberett oss lite med att tappa upp vatten och mycket riktigt försvann spänningen kl 13. Basstationen för telefonin och internet höll ut en dryg timme till innan den gav upp och där någonstans slutade också vattnet rinna. Efter det var vi tämligen isolerade. Den gamla transistorradion funkade fortfarande, men de fyra gamla D-batterierna i den var de enda vi hade så vi ransonerade radiolyssnandet rejält. I stället fick vi ägna oss åt att läsa böcker, spela spel och sticka i skenet av stearinljus och en fotogenlampa. Vi fick också dra oss tillbaka till köket för värmen - Vi måste ta tag i det där med kakelugnsrenovering igen. Synd att det ska vara så förbålt svårt att få hit en kakelugnsmakare. 

Det var kallt i sovrummet förstås, men hade man väl kommit i ylleunderstället och ned under dubbla täcken så var det bara skönt med den kalla luften. Mörkret var också jobbigt. Att ta sig fram, hitta saker eller läsa. Vi hade ett hyggligt förråd med stearinljus, men de gick åt med en förfärande takt, så man fick vara lite sparsam. Blockljus var bra. De kunde stå timme efter timme och markera trappen t ex. Vi hade också en fungerande fotogenlampa. Den var värd åtminstone fyra stearinljus. Måste bara komma ihåg att köpa mer veke till den till nästa gång. En nackdel var att den spred lite fotogenlukt. En annan sak som skulle vara bra att ha vore stallyktor att använda när man är ute och rör sig.

Stormen kulminerade sent på eftermiddgen, men det blåste hårt större delen av natten. På morgonen, efter 32 timmar, kom strömmen tillbaka, fast lite stegvis. Först kom bara en fas, så vissa lampor fungerade och andra inte och fortfarnade ingen värme. Efter någon timme fick vi full funktionalitet.
Då kunde vi få lite överblick över situationen där ute. Det hade inte hänt så mycket på gården förutom att en präktig tall nere vid stranden hade fallit och en annan står och lutar sig mot en kompis. Den fallna tallen verkar ha varit ca 120 år gammal. Det har också fallit en tall över smedjan och skadat taket. 

Vi kom att tala med paret som flyttat in i första huset - det mitt emot lokförarns. De heter Andreas och Yvonne och planerar att bli fast boende här. Han har jobbat som röjare av ledningsgator åt Vattenfall. Det låter som en nyttig kompetens här. :)

Anna-Lena och Lina gav sig iväg tidigt på morgonen den 28:e. Planen var att åka till Hudiksvall och sätta Lina på tåget till Stockholm (hon behövde komma hem och plugga) och själv åka upp till Tova i Luleå. Men tågen var ju inställda så hon fick köra ned till Stockholm direkt.

Nu, dagen efter stormen, har Sten och Björn ägnat sig åt att röja upp nere vid stranden och elda tallris. Själv sågade jag ned några mindre bjökar nere vid andra stranden på Juldagen och har sedan sågat upp dem i klampar. 

 

På nätterna har en mus levt om förmodligen inne i väggen mot kallskrubben. Jag inspekterade väggen och hittade inga tecken på att någon mus tagit sig in i kammaren, däremot hittade jag muslortar i kallskrubben och också ett hål där de skulle kunna slinka in. Jsg täppte till det hålet, men det är på tok för mycket grunk i skrubben för att jag skulle kunna inspektera hela väggen.

Men det var väl allt. I morgon åker vi hem via Hudiksvall och släpper av Sten, som ska fira nyår med gamla Skelleftekompisar.

 God fortsättning alla!

 

Sommaren 2025

Nu är semestern slut för den här gången och jag kan summera årets möda. Vi var uppe på Näset mer än vanligt. Ann var uppe tre veckor i sträck (från den 7/7), medan jag, Ulf och Anna-Lena gjorde längre och kortare avbrott för besök i Uppsala och annat. Björn anslöt några dagar senare än vi andra och blev upplockad i Ånge. Sten hade sommarjobb på Arlanda och dök inte upp alls, medan Lina och Tova dök upp varsin helg. 

Vädret var en ständig källa till diskussion trots, eller p g a, att det var extremt stabilt +25-29 grader ända till de allra sista dagarna. Nätterna var svalare till att börja med (+14) men steg gradvis upp mot +19. Vi åkte hem när ovädret Karl-Heinz drog in från Tyskland med en massa regn den 28/7.

Så vad blev gjort? Först fixades fönstren till vindskontoret. Ett stort och två mindre. Det tog väl en fyra dagar. Värmen gjorde att färgen torkde snabbt trots att det var klassisk lösningsmedelsbuen färg. Anna-Lena och Ann jobbade med trädgården och Ulf jobbade med sin mur vid lekstugan. Jag åkte också in till Ånge för att hämta fyrhjuling (som varit inne för service och besiktning) och släpvagnen som varit inne för att bli reparerad. De ville inte reparera släpvagnen, som var alltför usel, så i stället sålde de på mig en ny för 15000 kr (de sa att det skulle kosta 10-15000 att reparera den gamla).

  

Sedan var det för min del dags för slåtter. En första omgång gjordes redan vid Midsommar då den frodigaste delen i nederkanten slogs. Efter ytterligare tre dagar med slåtterbalken under den stekande solen var det mesta slaget. Sedan gick slåtterbalken sönder. Ena sidbladet bröts av (och en tand gick av i processen). Men vid det laget var det mesta som jag hade tänkt slå slaget. Det lite mer blomsterängsartade uppåt vägen och husen fick vara. Ytterligare tre dagar gick åt till att räfsa ihop och forsla bort höet. Vi använde släpvagnen till att tippa det vid nederkanten av den gamla ängen (numer inne i lövskogen. Jag, Anna-Lena, Ulf och Björn hjälptes åt med det.

När Ulf sedan var klar med sin mur och trädgårdanläggning var det dags att hitta ett nytt projekt. Vi diskuterade att börja bygga ett båthus för den gamla roddbåten, men vi var inte riktigt mogna att påbörja det. I stället fixade han bron till Vagnsboden medan jag fixade den till Lillstugans gavelbod. Bron till Stallet fixade jag också. Till sist oljade jag in de ankomna nedersta stockarna på Svinstians gavel, och de två dörrarna med roslagsmahogny. Anna-Lena rengjorde och vaxade båten.

 

Bäddsoffan i salen åkte till sopstationen i Ljusdal när vi hämtade Lina där. Ett dussin betongplintar till staketet åkte med hem i stället.

Sedan åkte jag till Uppsala i sex dagar för att vara med på lajvet Edea. Anna-Lena och Ulf åkte också ned ett par dagar för att se om sina blommor, medan Ann och Björn tog lite semester i semestern.

Ann och även Anna-Lena och Ulf, när de inte var upptagen med annat, var på konstant upptäckts- och upprensningsfärd bland bodarna. Jag klarar inte riktigt av att hänga med där. Vi har lite olika syn på hur gårdens miljöer ska bevaras. Några grejor sticker ut. 

Boden bortom vagnsboden öppnades för första gången på decennier. Den innehöll bl a en hel del gamla elprylar som Rune nog samlat ihop, en riktigt gammal cykel; farfar Roberts eller kanske en tidig för Rune - Express hette den. En riktigt badass machete (för barkning och kvistning tror jag), ljuddämpare till farfard lättviktare och en ask med filmer som nog inte blivit framkallade.

 

I lådan under byrån med sängkläder m m i salen lång en vinflaska. Förmodligen från sent 40-tal. Det ser odrickbart ut, men flaskan är fin. Där låg också brev och saker som tillhört farmor Evelina. 

I biden i kammaren hittade Björn kassaskåpsnyckeln som varit på vift i sisådär 20 år. Det var nog mor Ingrid som lagt den där av någon anledning. Vid en snabb titt såg skåpet mycket tommare ut än vad jag kommer ihåg. Jag fruktar att Ingrid gick igenom och gallrade ut sådant som hon inte tyckte var intressant. :(

Så det var den sommaren. Vi är väl tillbaka i höst för att ta upp potatis.

Midsommar 2025

Jag, Ann, Ulf, Sten och Anna-Lena firade midsommar på Näset. Vädret var svalt och omväxlande (som vanligt hittills i sommar), men det var en fantastisk bnlomsterprakt på ängen och vi hade trevligt.

Jag slog nederdelen av ängen, där det inte var så mycket blommor, och räfsade ned höet mot kanten. Ulf pysslade med sin mur vid lekstugan och Sten röjde sly nedanför ängen.