onsdag 29 december 2021

Vedens väg

 Ulf började röja så smått på den första av näsängarna för att få en framkomlig fyrhjulingsväg och jag tog fram motorsågen och hjälpte till lite och passade på att ta ner ett par stycken bortanför logen också. Att ta ned träd går ju snabbt och enkelt, men sen ska de tas om hand också. Kvistas, transporteras, sågas upp, klyvas och travas, så vi hade att göra ett par dagar med detta. Speciellt som vi Inte kör så mycket maskinellt.









Inte för att vi behöver mer ved på länge än. De som kom före oss såg till att samla rejält i ladorna och så länge vi inte börjar elda i vedkaminen igen så går det åt måttliga mängder. Men man kan ju inte låta gott virke förfaras ju!
Det skulle vara intressant att prova vedkaminen - speciellt i dessa dyrelstider - men man borde kanske låta en sotare titta närmare på den först.


Julafton

Så var det Jul igen och vi åkte upp till gården alla fem. Även syrrans familj kom upp - minus Lina som hamnade i Thailand i stället. Ja, vad gör man inte för sin kille? Julaftonsvädret var fantastiskt. Kallt och klart. Inte så mycket snö, men tillräckligt för att bädda in allt i ett fluffigt vitt täcke. Och den måttliga snömängden gör det trevligt att knalla runt ute på sjön.

Nu kom vi upp kvällen före dopparedagen så julpyntandet fick göras på julafton. Och Ann och Ulf kom upp först till julbordet.

Granexpeditionen är en klassiker. Den går vanligtvis över sjön, bort mot badstranden - så även i år - och var sedvanligt lyckad.

På bilden ser granen rätt gles ut men egentligen var den riktigt fin. Speciellt när den blev pyntad.

Nedan några studier i julefrid ...





tisdag 12 oktober 2021

Höststädning

Så har vi höststädat på Näset. Mest räfsning - mycket räfsning blir det. Vi har på tok för mycket björk på gården tycker vissa och visst blir det mycket löv, fast själv tycker jag att det är en rätt skön workout.



Sammanlagt måste det vara flera kubikmeter. I år tog jag en del av det och lade över matkällaren som tilläggsisolering. Så får vi se om det förbättrar klimatet i den. Det brukar ligga farligt nära noll i slutet av vintern och uppåt tio grader i slutet av sommaren. Ann köpte lite perenner och en rosenbuske till extrapris på Mobackes som förhoppningsvis kommer att förgylla trädgården nästa sommar. Vi hade också lite kvarlämnade morötter att ta upp. De var för ämliga i september men hade fortsatt växa duktigt (ingen frost än!) och var ett trevligt tillskott till maten nu.

Så nu är ägorna räfsade och speciellt gropen är omhändertagen. Gropen är alltså resterna av en husgrund och redan farmor Evelina tyckte att det var viktigt att hålla efter den och inte låta den växa igen. Tyvärr tog jag inte ordentligt reda på vad det var för hus som stått där, mer än att Magda Månsson sa att det på slutet använts som reservstall. Det borde i så fall ha varit i början av 20-talet.

Vi har dessutom mätt upp kakelugnarna och tagit kontakt med Magnus Murare och börjat gräva upp ett nytt potatisland och så grillat korv förstås. Men nu är det tyvärr dags att dra sig tillbaka till stadens hank och stör.

Hej då huset!




måndag 11 oktober 2021

En båt på besök

 Det ligger en båt ordentligt förtöjd nere vid stranden. En liten gullig roddbåt. 


Det är lite förvånande. Det finns liksom ingen i närheten som inte har båtplatser närmare hemmet. Och hade det varit en busig båttjuv i farten hade den väl inte brytt sig om att förtöja ordentligt. Ja ja, den är väldigt försynt och stör oss inte, så vi får väl inordna den under livets små mysterier tills vidare.

söndag 10 oktober 2021

Elproblem



Elsystemet började bete sig skumt. Under kvällen försvinner strömmen i lillsugans kammare. Taklampan lyser dock svagt. Sen på morgonkulan försvann spänningen för fjärrkontrollen till värmesystemet (talade den om för oss). Allt annat verkade fungera bra. Mystiskt! Felsökning vidtog. Väggurtaget där fjärrkontrollen satt var strömlös. Den var kopplad till en lokal elcentral - man kan ju nämna att elsystemet i huset utvecklats organiskt under hundra år och jag har ingen koll på hur allt egentligen hänger ihop - och i denna elcentral finns sex säkringar som alla var hela. 


Där elkabeln kommer in i huset finns en äldre central med totalt tio säkringar. De var också hela. Jag mätte spänningen över de första säkringarna (vid fjärrkontrollen) och fann att två av dem hade 1V, två hade ca 35V, en hade 225 V och en hade 245 V! Mätte så på de tre säkringar som verkade vara de första för inkommade el; 255V, 225V och 0V - märkligt! 

Gick så in i lillstugan där det finns en central med tre säkringar. Två hade 225V men en hade 12V!


Och så till slut ut till elcentralen på första stolpen utanför huset. Där grenar rimligtvis elen till Lillstugan av och där finns tre säkringar (förstås). En av dem var trasig (förstås) och när vi bytte den återgick allt till det normala - förutom att tre säkringarna i sovrummet på övervåningen har ca 50V över sig (då de är urtagna). Närmare bestämt 40V, 50V och 60V när jag mätte. 

Så nu undrar jag varför i allsindar elsystemet beter sig sådär märkligt när en fas bryts.  Varför bröts inte elen överallt samtidigt? Varför hade (och har) vissa faser låg spänning och varför verkar en fas ha högre spänning? Är något felkopplat mellan faserna? Man blir ju lite orolig.

lördag 4 september 2021

Sotaren kom

Så sotaren kom på besök. Jag vet ju vad de gör med odygdiga barn, så jag gömde mig raskt i eken.


Nä, så var det förstås inte. JO Sotning är trevliga prickar. Egentligen skulle de ha kommit för en månad sedan men den gången hade jag glömt bort det hela, så de fick vända åter med oförättat ärende. Förutom själva sotningen så var det inspektion av våra två vedspisar och fyra kakelugnar. 


Så hur löd domen? Spisarna var ok, liksom kakelugnen i lillstugan. Men resten av kakelugnarna var det bara skräp med. Nåväl, jag är inte förvånad, även om jag hade hoppats lite på kakelugnen i kammaren.
Så vad händer nu? Jag, Ann och syrran är rätt ense om att i alla fall låta renovera kakelugnen i salen. Cirka 35 000 kr kan det kosta, för den måste demonteras och byggas upp igen, men en kakelugn är ju dels mysig men också ovärdelig om det blir ett längre strömavbrott. Det märkte vi när stormen Dagmar gjorde det strömlöst här i tre dygn. Med vedspis och kakelugn och utedass gick det an att bo här. Vi hade väl lite olika åsikter om exakt hur pass trivsamt det var, men jag tyckte att det var rätt mysigt.


 

fredag 3 september 2021

Bushästarna borta

Ängen gapar tom. Till och med stängslen är borta. Vad har hänt?


Allergin blev visst för svår och hästarnas ägare blev tvugna att sälja dem. Jättetråkigt för dem och jättetråkigt för oss. Helmi och Manolito, ni små knubbiga busfrön, vi kommer att sakna er jättemycket!



lördag 31 juli 2021

Bushästarna


Bushästarna smet ur hagen. Och är man busig så får man inget knäckebröd. Det är sedan gammalt. Manolito förstår sådant, men Helmi vill inte förstå.


 

tisdag 27 juli 2021

Nytt på bögda

Lite för stor brasa tänd vid Juvatssjön

Näsets nyhetsservice kan rapportera att brandmanskapet vid branden vid Juvatssjön fick kalla pizzor i kväll efter att pizzabudet skickats på irrvägar av tveksamma väganvisningar. Hon dök upp här på Näset och fick lite förtydliganden. Hoppas att pizzorna nådde fram till slut.. Vi kan även dra slutsatsen att det är fjorton man som bekämpar elden. Röken syntes bra ända härifrån. Det är på östra sidan om sjön det brinner så det blev en rejäl omväg för det stackars pizzabudet.


Vindsnurrorna

Inte direkt nytt, men vindkraftbyggena vid Björnberget har kommit igång på allvar. Det märkte vi när vi skulle plocka hjortron. De har stängt av vår hjortronmyr! Vi tog en sväng Råsjö-Grundsjön istället och tittade på vad som händer. För ett tag blev vi stoppade vid Stormyrans naturreservat eftersom kraftledningsbyggarna just höll på över vägen. Det visade sig vara ett arbetslag från Kroatien som var i farten. Vi tog tillfället i akt och tittade lite på brandfältet och jag skickade upp drönaren för att få en liten överblicksbild.



Vägen spärrad

Isses!


Man bygger vägkorsningar värdiga E4:an för transporterna till vindsnurrorna.

Ja, så kan man ju också göra förstås.



Brandfältet såg spännande ut.

söndag 6 juni 2021

Kupa potatis

Så var vi här igen. Vi tog en långhelg för att ta hand om potatislandet. Eller nja, egentligen alldeles för tidigt för det, men en av våra potatissorter har i alla fall tittat upp. Den kanske vi kupar litet innan vi beger oss hemåt igen. Vädret är omväxlande. Varm och soligt enligt prognosen, men det kunde lika gärna ha beskrivits som varmt och regnigit. Så vi har slagits mot knott (förfärligt vilken energi de fått i den fuktiga värmen), klippt gräs (man kan göra samma kommetar där som för knotten), lagat brotaket och så har jag faktiskt återupptagit projekt Staket.


Snedkapade pannor gör det hela lite komplicerat. Jag är ingen hejare på tegelpannor. :(


Som man kan se på plintarna så var det ett tag sedan staketprojektet inleddes. 


De gamla stolparna var stagade med stenar som inte hör hemma här på åsen. Förmodligen är de tagna från resten av något gammalt hus. Trappsten eller grundsten eller något från spisen kanske.



Åsgruset är hopplöst rulligt och instabilt så vi provar att krossa gamla trasiga tegelpannor till grus för att stabilisera underlaget för plintarna.


Som tur är hjälper Manolito och Helmi till med gräsklippningen.