Leka arkeolog

Vid vår loge har genom tiderna mark rasat in och lagt sig mot väggarna och fått stockarna att ruttna. För att stoppa processen och möjliggöra att byta ut de nedersta stockvarven så påbörjade vi utgrävningar vid de utsatta väggarna. Förutom sand, sten och förmultnade löv så dök det förstås upp allt möjligt annat, som gamla spikar, trasiga flaskor, ståltråd, porslinsskärvor etc och jag fick idén att leka arkeolog.

Bakgrund

Logen ligger ca 70 m från den nuvarande (sedan slutet av 1800-talet) mangårdsbyggnaden. Logens ålder är okänd. Gissningsvis andra hälften av 1800-talet. Logen är i två våningar och har en brygga till övervåningen (logbotten) på östra väggen. Grunden ligger ca två meter under åsens krön, öster om byggnaden.

Den har använts för annat än hö. Jag har inte hört något om logdanser, men på ett gammalt foto från tidigt 1900-tal ser man tidigare invånare uppställda på övervåningen i stiliga slokhattar och det ser lite iordningställt ut. På 20-talet var Ottesen-Jensen här på logen och föreläste om preventivmedel. Folk kan alltså ha rört sig här även utanför jobbet så att säga. Alla Eau de Vie-flaskor som finns kvar inne på logen kan också vara en liten hint om aktiviteter här. De senaste 50 åren har den mest varit förråd.

Från Rheborgs tid

Liten utställning med vad vi hittat i logen idag

Frågeställning

Först behövde jag, som god akademiker, en frågeställning att försöka besvara. Det blev ett par frågor.

1. Vem slängde skräp här?
   a. Var det mina farföräldrar som kom hit 1919, eller deras föregångare?
   b. Var det husbondfolket eller det arbetsfolk som passerade revy här?
2. Varför slängdes det just här? Det ligger en bit från mangårdsbyggnaden och vill man bara få det ur vägen så finns det närmare ställen. Dessutom borde de ha varit medvetna om att det inte är så bra för väggarna om det fylls upp med skräp mot dem. 
3. Kan man få veta något om verksamheter vid logen. Har man stått och supit vid logdanser och slängt spritflaskor omkring sig eller verkar det mera vara hushållsskräp, eller kanske sånt som blivit när man arbetat?
   

Och hur ska man då försöka besvara dessa?

a. Datering! Bland porslinsskärvorna fanns en hel del med mönster. Kan dessa identifieras så kan man åtminstonde få en tidigaste datering för när de kan ha kastats.

b. Klassificering! 

Arbetsmaterial och sånt som kan ha använts/brukats i arbete i och kring logen kan ha slängts av vem som helst som jobbade där. 

Sådant som man normalt har hemma i huset tyder på att det kommer från husbondfolket. 

Festskräp (skojigast!) Är det sådant som kan ha slängts i samband med fester i och kring logen.

c. Hur är skräpet slängt? Ligger det koncentrerat eller utspritt? Var har man stått när man slängt det?

Arbetsområdet

Östra schaktet

Södra schaktet

Mest fynd har gjorts i södra schaktet, men den absolut största koncentrationen ligger i hörnet, kring och under den stora sten som kan ses ligga mot hörnet.

Fynd

Metallskrot

Metallskrotet består framförallt av ståltråd och grov spik i olika dimensioner, en del metallstänger och beslag av okänd funktion samt några burkar, enstaka verktyg och husgeråd och rester av en fotogenlampa.

Metallskrotet fanns utspritt längs hela östra schaktet men med betydligt större mängder i östra delen nära hörnet. Speciellt ståltråd fanns närmast exklusivt där.

Glas

Glaskross kan närmast delas in i fönsterglas, större gröna och bruna flaskor samt övrigt. Jag antar att de gröna och bruna flaskorna  framförallt är pilsnerflaskor. Det övriga var betydligt mer och hade en förvånansvärd bredd. Smått och stort, tjockt och tunt, mönstrat och med text.

Rester av "pilsnerflaskor" fanns även i den västra delen av det södra schaktet, liksom en del fönsterglas, annars var det en stor koncentration kring hörnet.

Bland det övriga glaset finns hushållsglas som t ex skålar, små tunna flaskor som kan vara medicinflaskor, stora klara flaskor som kan vara Eau de Vie (det finns flera hela sådana inne på logens övervång - "logbotten"), halvstora ornamenterade flaskor som t ex en flaska Salubrin, ett mönstat fat, ett glas på fot o s v.

Porslin 

Det fanns stora mängder krossat porslin både i östra och södra schaktet, men med en tydlig koncentration kring hörnet.

Mycket var bara små fragment. De mesta utan synligt mönster. Det verkar också som att miljön lett till att ytan på porslinet ofta flagat av till mycket sköra skärvor som förstörts helt i den mestadels ganska ovarsamma utgrävningen. 

Vid en slarvig inventering fick jag det till skärvor med tretton olika mönster. Några har jag lyckats identifiera hittills; Svala (1897-1926) och Mås (1916-22) från Rörstrand. Allmoge (1905-1941) från Gustavsberg.

Annars var det delar av koppar, fat, skålar, tallrikar m m.

Övrig keramik

Delar av vad som kan ha varit en kakelugnsbit, en blomkruka med hål i botten, en keramikskål med vacker ljusgrön glasyr på utsidan. Ett par andra hade glacerad insida.

Övrigt

Det fanns även en kluven skalle från en ko e dyl samt ett stort ben. Ju närmare hörnet man kom desto mer uppblandat var skräpet med sten och grus. Så till den grad att man kan undra om de slängts ned tillsammans. Utgrävningen var dock på tok för slarvig för att ge något bra svar på det.

Slutsatser

Vid verksamheter kring logen (kanske bygget men säkert annat också) har spikar och annat böjts och slängts åt sidan. Ibland har man tagit paus med en pilsner och då kan någon flaska ha slängts åt sidan.

Hörnet, där byggnaden är rätt djupt nedgrävd i åsen, har använts som skräphög under någon period. Skräpet är en blandning av typiskt gårdskräp, som ståltråd, glasrutor och spik, och hushållsskräp som trasigt glas och porslin. Att det kastats ned här kan vara för att få det ur vägen så att inte folk och fä trampar runt bland vassa skärvor, men det är mindre bra för byggnaden, så det tyder på ett lite slarvigt och oordnat sinnelag hos invånarna. Jag lyckades inte tidsbestämma skräpet så tydligt så jag vet inte om det var de tidigare invånarna (Rheborgs) eller min farfar och farmor (Mårtenssons) eller båda, fast jag fruktar att farfar var inblandad. Kanske innan farmor kom och fick ordning på honom. :)

Det finns dock inga spår efter något mer intensivt supande kring logen. Som tur är får man väl säga, även om jag får erkänna att det hade varit spännande.

Ja, det här var ju bara på skoj, men det var rätt meditativt trevligt att sitta och peta fram och sortera keramikskärvor o. dyl. och jag fick en del insikter om livet på gården för länge sedan.

Fästing!!!

 I sommar råkade jag se något som jag hade hoppats slippa se på många år än ... ja någonsin. En fästing som kom krypande på benet när jag var ute på ängen och slog. Inte ens en liten nymf utan någon övervintrad rackare. Damn you, Global warming!   :(

Leka bonde

Jag leker bonde. Eller nåja; jag försöker hålla de gamla lägdorna öppna. Nu har de inte blivit slagna på många år. Jag har bara gått över dem med röjsåg då och då för att hålla slyet borta och under några år hade vi hjälp av ett par ponnysar från grannarna Maria och Göran. Nu är de borta igen och på lägdorna växer kundkex, grisblommor, brännässlor och annat mök sig nästan manshögt. Brännässlorna kryper allt högre upp mot huset allteftersom marken lagrar upp mer och mer kväve och det ser allmänt trist ut när det blommat ut. 

Grisblommorna (ok Rallarrosorna) är iofs fina när de blommar.

Vi (jag och Sten framförallt) har slagit lite med lie närmast huset genom åren, men för resten av ängarna krävs något annat. Så i år slog jag till slut till på en kraftig slåtterbalk efter att ha sneglat på den i en sisådär fem år och har nu ägnat mig åt höslåtter. Tyvärr finns det ingen som är intresserad av hö från oss här ute i obygden men jag vill i alla fall samla ihop allt det slagna och frakta bort det. 

Min "häst"

Så hur var det? Det kan kort sammanfattas med svintungt hästjobb. Och mycket frustrerande. Slåtterbalken hade till att börja med grova problem med den massiva grönskan och sedan när det är slaget vill man att det ska torka till litet för att bli lättare att hantera. Men vädret har ju varit som förgjort. Knappt några dagar utan åtminstone lite regn och dessutom fullständigt oförutsägbart. Dagar som SMHI sade skulle vara regnfria och tämligen soliga hade upprepade störskurar och vice versa. Jag led med äldre tiders bönder när jag i ömsom tryckande sol och ett bromsmoln kring huvudet, ömsom i duggregn och med benen prickiga av myggor, försökte räfsa ihop höskörden. Och höet blev allt svartare och allt slemmigare. Fy för den lede! Hade det varit för hundra år sedan så hade jag blivit tvungen att nödslakta boskapen i vinter. Det var en obehaglig tanke som satte lite perspektiv på tillvaron.

Många lass blev det

Ruttet hö ... :P