Sommaren 2024

  Högsommaren har gått över i sensommar och jag är tillbaka i Uppsala. Så det kan vara på sin plats med en summering av denna sommar. Vi har varit här tre gånger - en långhelg i maj. över midsommar och två veckor nu i juli-augusti. Nu hade vi alla sönerna där också fast inte samtidigt tyvärr. Syrran var också här, fast utan sina döttrar. Fast de hade varit här en vända ett par veckor tidigare. Vädret har genomgående varit "sådär". Nu senast hade vi någon rätt fin dag, ett par regndagar och annars 15-20 grader, växlande molnighet och regnskurar. Ett ok arbetsväder, så arbete fick det bli.

Slåtter

  Vi har ju numera (sedan i fjol) en slåtterbalk. En sån där självgående. Jag använde den första gången i fjol vid den här tiden och lyckades då slå norr om trädgården, fram till avsmalningen av lägdan. I år hann jag även med stora delar av lägdan söder om trädgården. Det är slitigt att slå, men det är ännu värre att frakta undan allt. Så nu slog jag till och köpte en gamman släpkärra - en Lillper - av en trevlig ung man bort i Viken i Ramsjö. Sonen till han som har vandrarhemmet. En ganska skruttig vagn, definitivt inte laglig att framföra på allmän väg i sitt nuvarande skick, men tanken är nu att använda den som höskrinda bakom fyrhjulingen. Och det gick bra. Betydligt trevligare än att springa fram och tillbaka med skottkärran för att dumpa hö utför kanten även om det var förvånansvärt trickigt att backa kärran med fyrhjulingen.

Jag och syrran, som hjälptes åt med bortforslingen (jo Ann och Sten var också med på ett hörn) fick lite nostalgiska barndomsvibbar av att gå med hötjugor och lasta hö på en vagn. Det luktar så gott när höet har fått torka litet.

Sammanlagt så tog det väl en sex sju dagar för en till två man, men då höll vi förstås inte på hela dagarna.

Målet med projektet är att ängarna ska bli magrare så att de får lite skojigare blommor än hundkex, midsommarblomster brännässlor och rallarros, som dominerar stora delar av ytan. Att hålla slyet borta är förstås också en viktig orsak.

Fönsterfix

Ett annats projekt blev att fixa salsfönstret på södra väggen. Förutom att det, som alla andra fönster, är i synligt behov av att fixas, så har färgen flagnat på insidan och fönstervadden var i riktigt dåligt skick. Dåliga tecken, så det kändes lite extra angeläget.

 

Sten hjälpte mig att skrapa och olja, sedan kittade jag om och Ann tog på sig ommålningen, så det blev ett riktigt lagarbete.

Skörden

Vi hade en hel del Rocket i potatislandet (en tidig snabbväxande sort) och den hade mycket riktigt vuxit rejält. En fläck av det nya potatislandet hade drabbats av någon sjukdom, men den verkade inte ha gått på potatisarna. Riktiga bakpotatisar hade det blivit. 

Jordgubbarna var till största delen borta med det fanns enorma mängder röd- och svartvinbär. Även krusbärsbuskarna verkade må bra och hade en bra skörd utan mögel.

Annat

Sten fortsatte att gräva ut framför logen och bila timmer för att sko sluttningen med så att marken inte rasar in mot logväggen igen. Han röjde även sly nere vid västra stranden. 

Ulf tog fyrhjulingen och den nya vagnen och hämtade bra stenar från ett gammalt grustag för att bättra på piren och fortsätta med sina stenlagda gångar nere kring lekstugan. Vattennivån är för övrigt lika hög som i fjol så vi konstaterade att piren/bryggan behöver göras högre.

Björn sågade och klöv lite av stockhögen som legat vid vedbon. Det som var för dåligt brändes.

Nöjen

En regnig dag for vi iväg till Haverö och tittade på hembygdsmuséet (överraskande bra + fint café), Haverö strömmar (full fart på vattnet och en överraskande konstcafé i andra änden) och kyrkan.

Sen kom Per-Olof och Jaja på besök och stannade ett par nätter. Mycket skoj! Vi drog iväg till Forsaån för att titta på spännande vatten (ett naturligt äventyrsbad) och hällmålningar. Hällmålningarna var svårfångade, men vi fick i alla fall se en fin, och strömmarna, vattenfallen, klipporna och gölarna var jättespännande. Tyvärr var vädret grinigt igen som det blev inget badande (utom för Jaja förstås).

Övrigt

Vi fick två oväntade besök. En fjärilsinventerare (alltid trevligt) men också en kvinna från SCA som skulle inventera växter ute på udden. Det senare gjorde oss oroliga. Funderar de på avverkning? Jaja, som är professionell växtinventerare, drog ut på udden och kunde hitta en massa knärot och ett par lavar som bara finns i riktig gammelskog.

Jo. det verkar ha flyttat in en huggorm också. Vi har aldrig sett några ormar alls här, men nu var den ute och visade sig två gånger. Stor var den också.

Test av slåtterbalk

 Ja, i ett försök att kunna hålla lägdorna öppna nu när ponnysarna försvunnit så köpte jag alltså en slåtterbalk. En Slåtterbalk 270cc som den helt anonymt heter på Hemfint. Jag tänker att det kan finnas folk som är intresserade av mina erfarenheter, så här är en genomgång av mina erfarenheter.

Märket är Werkraft vilket ägs av ett kinesiskt företag - Eriant. Slåtterbalken har funnits några år hos Hemfint, men nu har den även dykt upp hos andra återförsäljare. Från början såldes den av Hemfint för 14 000 kr om jag minns rätt, vilket kändes lite för bra för att vara sant om man jämförde prestanda med andra slåtterbalkar.

https://www.hemfint.se/slatterbalk-270cc

Som jag nämnde så kallades maskinen helt enkelt Slåtterbalk-270cc på Hemfints sajt. Det är lite missvisande eftersom  det egentligen är en tvåhjulstraktor paketerad med tillbehöret slåtterbalk. När jag väl lyckades hitta ett mer fullständigt Werkraftutbud på en tysk firma kunde jag se att det fanns en hel uppsjö med tillbehör att koppla på - jordbruksredskap, snöslungor, vagnar etc.

När jag väl fick tummen ur och köpte åbäket så hade priset gått upp till 20 000 kr, vilket kändes lite bittert, men jag tordes inte köpa tidigare eftersom informationen kändes så torftig de första åren.

Prestanda enligt säljsajten:

• Motor: 270cc, 9 HK
• Däckstorlek: 4.00-8
• Växellåda: 4 fram, 3 bak
• Hastighet fram: 1.11-2.59-4.45-11.24 km/h
• Hastighet bak:1.11-2.59-4.45 km/h
• Vikt: 117 kg
• Arbetsbredd: 1530 mm

Det är aktningsvärda prestanda, jämförbar med en proffsmaskin för över 40 000 kr. Så vad tyckte jag? Den levde upp till specifikationerna men hade en del kvalitetsproblem. Till att börja med stämde inte monteringsinstruktionerna i handboken med hur den här modellen såg ut vilket ledde till en del funderande vid monteringen. Att det följde med fler brickor och skruvar än jag kunde placera gjorde inte problemet lättare.

Infästningen av gasvajern i reglaget var dålig på min maskin, så att den tenderar att hoppa ur när man drar upp den på full gas, och är sedan lite pillig att få på plats igen.

Handtagen går att reglera i höjdled men spärren är dålig så de kraftiga vibrationerna får handtagen att plötsligt hoppa ned i ett lägre läge när det utsätts för tryck. Detta är mycket irriterande. Man slipper det med handtaget i högsta läget men det är dock mycket obekvämt. Förmodligen är det lätt att låsa den i ett specifikt läge m h a lite ståltråd, men jag har inte hunnit testa det än.

Maskinen skakar alltså kraftigt. Det var väl väntat, men lite kraftigare än vad jag trott. Ska man jobba långa dagar så är det nog bäst att ha någon form av dämpande handskar. 

Det skulle också behövas låsbrickor för samtliga skruvar på slåtterbalken. En skruv föll av redan efter en timmes drift, så att jag var tvungen att dra in till staden för att försöka få tag på en lång M10-skruv. Passade också på att köpa ett gäng låsbrickor då.

Ett annat problem (som kanske är gemensamt för alla slåtterbalkar) är att den täta trassliga växtlighet jag utsatte den för tenderade att bygga upp framför balken i stället för att falla över den, bakåt. Den "kudden" fick ofta gräset framför balken att lägga sig ned i stället för att slås. Så jag fick ständigt backa tillbaka och ta om och resultatet blev inte jättesnyggt.

Sammantaget ångrar jag inte att jag köpte den och framförallt är jag glad att jag inte köpte en svagare maskin för den hektar av övergödd äng jag ska försöka hålla i ordning, men jag är lite besviken.

Leka arkeolog

Vid vår loge har genom tiderna mark rasat in och lagt sig mot väggarna och fått stockarna att ruttna. För att stoppa processen och möjliggöra att byta ut de nedersta stockvarven så påbörjade vi utgrävningar vid de utsatta väggarna. Förutom sand, sten och förmultnade löv så dök det förstås upp allt möjligt annat, som gamla spikar, trasiga flaskor, ståltråd, porslinsskärvor etc och jag fick idén att leka arkeolog.

Bakgrund

Logen ligger ca 70 m från den nuvarande (sedan slutet av 1800-talet) mangårdsbyggnaden. Logens ålder är okänd. Gissningsvis andra hälften av 1800-talet. Logen är i två våningar och har en brygga till övervåningen (logbotten) på östra väggen. Grunden ligger ca två meter under åsens krön, öster om byggnaden.

Den har använts för annat än hö. Jag har inte hört något om logdanser, men på ett gammalt foto från tidigt 1900-tal ser man tidigare invånare uppställda på övervåningen i stiliga slokhattar och det ser lite iordningställt ut. På 20-talet var Ottesen-Jensen här på logen och föreläste om preventivmedel. Folk kan alltså ha rört sig här även utanför jobbet så att säga. Alla Eau de Vie-flaskor som finns kvar inne på logen kan också vara en liten hint om aktiviteter här. De senaste 50 åren har den mest varit förråd.

Från Rheborgs tid

Liten utställning med vad vi hittat i logen idag

Frågeställning

Först behövde jag, som god akademiker, en frågeställning att försöka besvara. Det blev ett par frågor.

1. Vem slängde skräp här?
   a. Var det mina farföräldrar som kom hit 1919, eller deras föregångare?
   b. Var det husbondfolket eller det arbetsfolk som passerade revy här?
2. Varför slängdes det just här? Det ligger en bit från mangårdsbyggnaden och vill man bara få det ur vägen så finns det närmare ställen. Dessutom borde de ha varit medvetna om att det inte är så bra för väggarna om det fylls upp med skräp mot dem. 
3. Kan man få veta något om verksamheter vid logen. Har man stått och supit vid logdanser och slängt spritflaskor omkring sig eller verkar det mera vara hushållsskräp, eller kanske sånt som blivit när man arbetat?
   

Och hur ska man då försöka besvara dessa?

a. Datering! Bland porslinsskärvorna fanns en hel del med mönster. Kan dessa identifieras så kan man åtminstonde få en tidigaste datering för när de kan ha kastats.

b. Klassificering! 

Arbetsmaterial och sånt som kan ha använts/brukats i arbete i och kring logen kan ha slängts av vem som helst som jobbade där. 

Sådant som man normalt har hemma i huset tyder på att det kommer från husbondfolket. 

Festskräp (skojigast!) Är det sådant som kan ha slängts i samband med fester i och kring logen.

c. Hur är skräpet slängt? Ligger det koncentrerat eller utspritt? Var har man stått när man slängt det?

Arbetsområdet

Östra schaktet

Södra schaktet

Mest fynd har gjorts i södra schaktet, men den absolut största koncentrationen ligger i hörnet, kring och under den stora sten som kan ses ligga mot hörnet.

Fynd

Metallskrot

Metallskrotet består framförallt av ståltråd och grov spik i olika dimensioner, en del metallstänger och beslag av okänd funktion samt några burkar, enstaka verktyg och husgeråd och rester av en fotogenlampa.

Metallskrotet fanns utspritt längs hela östra schaktet men med betydligt större mängder i östra delen nära hörnet. Speciellt ståltråd fanns närmast exklusivt där.

Glas

Glaskross kan närmast delas in i fönsterglas, större gröna och bruna flaskor samt övrigt. Jag antar att de gröna och bruna flaskorna  framförallt är pilsnerflaskor. Det övriga var betydligt mer och hade en förvånansvärd bredd. Smått och stort, tjockt och tunt, mönstrat och med text.

Rester av "pilsnerflaskor" fanns även i den västra delen av det södra schaktet, liksom en del fönsterglas, annars var det en stor koncentration kring hörnet.

Bland det övriga glaset finns hushållsglas som t ex skålar, små tunna flaskor som kan vara medicinflaskor, stora klara flaskor som kan vara Eau de Vie (det finns flera hela sådana inne på logens övervång - "logbotten"), halvstora ornamenterade flaskor som t ex en flaska Salubrin, ett mönstat fat, ett glas på fot o s v.

Porslin 

Det fanns stora mängder krossat porslin både i östra och södra schaktet, men med en tydlig koncentration kring hörnet.

Mycket var bara små fragment. De mesta utan synligt mönster. Det verkar också som att miljön lett till att ytan på porslinet ofta flagat av till mycket sköra skärvor som förstörts helt i den mestadels ganska ovarsamma utgrävningen. 

Vid en slarvig inventering fick jag det till skärvor med tretton olika mönster. Några har jag lyckats identifiera hittills; Svala (1897-1926) och Mås (1916-22) från Rörstrand. Allmoge (1905-1941) från Gustavsberg.

Annars var det delar av koppar, fat, skålar, tallrikar m m.

Övrig keramik

Delar av vad som kan ha varit en kakelugnsbit, en blomkruka med hål i botten, en keramikskål med vacker ljusgrön glasyr på utsidan. Ett par andra hade glacerad insida.

Övrigt

Det fanns även en kluven skalle från en ko e dyl samt ett stort ben. Ju närmare hörnet man kom desto mer uppblandat var skräpet med sten och grus. Så till den grad att man kan undra om de slängts ned tillsammans. Utgrävningen var dock på tok för slarvig för att ge något bra svar på det.

Slutsatser

Vid verksamheter kring logen (kanske bygget men säkert annat också) har spikar och annat böjts och slängts åt sidan. Ibland har man tagit paus med en pilsner och då kan någon flaska ha slängts åt sidan.

Hörnet, där byggnaden är rätt djupt nedgrävd i åsen, har använts som skräphög under någon period. Skräpet är en blandning av typiskt gårdskräp, som ståltråd, glasrutor och spik, och hushållsskräp som trasigt glas och porslin. Att det kastats ned här kan vara för att få det ur vägen så att inte folk och fä trampar runt bland vassa skärvor, men det är mindre bra för byggnaden, så det tyder på ett lite slarvigt och oordnat sinnelag hos invånarna. Jag lyckades inte tidsbestämma skräpet så tydligt så jag vet inte om det var de tidigare invånarna (Rheborgs) eller min farfar och farmor (Mårtenssons) eller båda, fast jag fruktar att farfar var inblandad. Kanske innan farmor kom och fick ordning på honom. :)

Det finns dock inga spår efter något mer intensivt supande kring logen. Som tur är får man väl säga, även om jag får erkänna att det hade varit spännande.

Ja, det här var ju bara på skoj, men det var rätt meditativt trevligt att sitta och peta fram och sortera keramikskärvor o. dyl. och jag fick en del insikter om livet på gården för länge sedan.

Fästing!!!

 I sommar råkade jag se något som jag hade hoppats slippa se på många år än ... ja någonsin. En fästing som kom krypande på benet när jag var ute på ängen och slog. Inte ens en liten nymf utan någon övervintrad rackare. Damn you, Global warming!   :(

Leka bonde

Jag leker bonde. Eller nåja; jag försöker hålla de gamla lägdorna öppna. Nu har de inte blivit slagna på många år. Jag har bara gått över dem med röjsåg då och då för att hålla slyet borta och under några år hade vi hjälp av ett par ponnysar från grannarna Maria och Göran. Nu är de borta igen och på lägdorna växer kundkex, grisblommor, brännässlor och annat mök sig nästan manshögt. Brännässlorna kryper allt högre upp mot huset allteftersom marken lagrar upp mer och mer kväve och det ser allmänt trist ut när det blommat ut. 

Grisblommorna (ok Rallarrosorna) är iofs fina när de blommar.

Vi (jag och Sten framförallt) har slagit lite med lie närmast huset genom åren, men för resten av ängarna krävs något annat. Så i år slog jag till slut till på en kraftig slåtterbalk efter att ha sneglat på den i en sisådär fem år och har nu ägnat mig åt höslåtter. Tyvärr finns det ingen som är intresserad av hö från oss här ute i obygden men jag vill i alla fall samla ihop allt det slagna och frakta bort det. 

Min "häst"

Så hur var det? Det kan kort sammanfattas med svintungt hästjobb. Och mycket frustrerande. Slåtterbalken hade till att börja med grova problem med den massiva grönskan och sedan när det är slaget vill man att det ska torka till litet för att bli lättare att hantera. Men vädret har ju varit som förgjort. Knappt några dagar utan åtminstone lite regn och dessutom fullständigt oförutsägbart. Dagar som SMHI sade skulle vara regnfria och tämligen soliga hade upprepade störskurar och vice versa. Jag led med äldre tiders bönder när jag i ömsom tryckande sol och ett bromsmoln kring huvudet, ömsom i duggregn och med benen prickiga av myggor, försökte räfsa ihop höskörden. Och höet blev allt svartare och allt slemmigare. Fy för den lede! Hade det varit för hundra år sedan så hade jag blivit tvungen att nödslakta boskapen i vinter. Det var en obehaglig tanke som satte lite perspektiv på tillvaron.

Många lass blev det

Ruttet hö ... :P

Skogsbruk á la 1900

 

  Vi kämpar oförtrutet mot skogen som ständigt hotar lägdorna kring huset. Det som började som småsly på gränsen mellan åsens lägdor och myrslåttern ut mot sjön när jag var ung, är nu en stadig mur av välvuxna björkar mellan oss och sjön. Vi jobbar på att öppna upp och glesa ut muren, men oh så långsamt det går. Man vill ju inte bara fälla träd och låta dem ligga, utan de ska fällas i rätt tid, kvistas, kapas upp i hanterliga längder och transporteras upp till gården för lagring fram till våren, då de ska kapas upp i klampar och klyvas. Puh! Jag blir trött bara jag tänker på det. Som tur är har jag tre grabbar som hjälper till. Jag har också en motorsåg, men den undviker de att använda så det blir väldigt mycket såg och yxa. Jag ska inte klaga på det. Bra träning och betydligt trevligare ljud är en motorsåg.

  Transporterna är värst. Jag hade hoppats på fyrhjulingen, som kom tillbaka från service i höstas, men den ville inte starta. Jag tänkte att batteriet hade laddat ur så jag laddade det över natten. Dagen efter var igen det -20°C igen och den vägrade starta igen! :P Hoppas att det bara är kylan. Jag är värdelös på motorer. Så, det blev till att lita på snön och muskelkraft igen. Jag plockade fram en gammal kälke som kanske varit för att forsla ved e dyl och använde den som timmerkälke. Mycket uppför tyvärr, men med lite god hjälp så går det.

Men som sagt, snabbt går det inte. Vi har väl avverkat och kvistat ett tiotal träd och kanske fraktat upp tre eller fyra på ett par dagar. 

Jul Jul knistrande Jul

 

En liten julhälsning från Hälsingeskogarna med lite vackra bilder kring sjön. 

God Jul!

Det lackar mot Jul

 

Det lackar mot Jul och solen klättrar med möda över horisonten. Vi lämnade Uppsala vid +3°C. Vid Bollnäs var det -3°. Vid Järvsö slapp vi äntligen vägsaltet och i Ljusdal fick vi en pizza på Målet. När vi kom fram var det -15°. Idag är det -20°C.

Jag traskar omkring i halvannan decimeter snö och njuter av släpljuset som glittrar i snökristallerna. En tunn isskorpa ovanpå snön, från någon slags regn häromdagen, gör att snön frasar på ett högst tillfredställande sätt när jag rör mig. Ute på isen har räven raskat hit och dit och hos Gösta samlas domherrar, talgoxar och blåmesar, en och annan nötväcka, hackspett och annat flygande skrymt. Ute hos oss ser man däremot inte mycket till liv och rörelse. Kylan nyper i näsan och skrämmer ned allt småknytt under snön. Det enda som rör sig är ett par av de nybyggda vindkraftverken på andra sidan sjön, som vispar runt lite lojt.

Släpljuset framhäver de grovt huggna stockarna på baksidan av bastan. Där kunde man visst fuska lite. Fusk eller inte, det ser rätt snyggt ut. Vällingklockan klingar på håll. Dags att traska hemåt.

Frost

Nätterna är klara och kalla. Frosten lägger sig över fält, tak och bilar. Vattentunnan fryser till och sjön likaså. Någon fjärran solstorm håller spjut över himlen på natten. Fåglarna är tysta. Löven krasar under fötterna när jag strosar runt på tunet. Solen har gått upp och snart har allt tinat men just nu skimrar och lyser världen. Skönhet som förgås. Jag skyndar mig att ta lite bilder.

Snart är det dags att börja räfsa ...