Sommaren 2025

Nu är semestern slut för den här gången och jag kan summera årets möda. Vi var uppe på Näset mer än vanligt. Ann var uppe tre veckor i sträck (från den 7/7), medan jag, Ulf och Anna-Lena gjorde längre och kortare avbrott för besök i Uppsala och annat. Björn anslöt några dagar senare än vi andra och blev upplockad i Ånge. Sten hade sommarjobb på Arlanda och dök inte upp alls, medan Lina och Tova dök upp varsin helg. 

Vädret var en ständig källa till diskussion trots, eller p g a, att det var extremt stabilt +25-29 grader ända till de allra sista dagarna. Nätterna var svalare till att börja med (+14) men steg gradvis upp mot +19. Vi åkte hem när ovädret Karl-Heinz drog in från Tyskland med en massa regn den 28/7.

Så vad blev gjort? Först fixades fönstren till vindskontoret. Ett stort och två mindre. Det tog väl en fyra dagar. Värmen gjorde att färgen torkde snabbt trots att det var klassisk lösningsmedelsbuen färg. Anna-Lena och Ann jobbade med trädgården och Ulf jobbade med sin mur vid lekstugan. Jag åkte också in till Ånge för att hämta fyrhjuling (som varit inne för service och besiktning) och släpvagnen som varit inne för att bli reparerad. De ville inte reparera släpvagnen, som var alltför usel, så i stället sålde de på mig en ny för 15000 kr (de sa att det skulle kosta 10-15000 att reparera den gamla).

  

Sedan var det för min del dags för slåtter. En första omgång gjordes redan vid Midsommar då den frodigaste delen i nederkanten slogs. Efter ytterligare tre dagar med slåtterbalken under den stekande solen var det mesta slaget. Sedan gick slåtterbalken sönder. Ena sidbladet bröts av (och en tand gick av i processen). Men vid det laget var det mesta som jag hade tänkt slå slaget. Det lite mer blomsterängsartade uppåt vägen och husen fick vara. Ytterligare tre dagar gick åt till att räfsa ihop och forsla bort höet. Vi använde släpvagnen till att tippa det vid nederkanten av den gamla ängen (numer inne i lövskogen. Jag, Anna-Lena, Ulf och Björn hjälptes åt med det.

När Ulf sedan var klar med sin mur och trädgårdanläggning var det dags att hitta ett nytt projekt. Vi diskuterade att börja bygga ett båthus för den gamla roddbåten, men vi var inte riktigt mogna att påbörja det. I stället fixade han bron till Vagnsboden medan jag fixade den till Lillstugans gavelbod. Bron till Stallet fixade jag också. Till sist oljade jag in de ankomna nedersta stockarna på Svinstians gavel, och de två dörrarna med roslagsmahogny. Anna-Lena rengjorde och vaxade båten.

 

Bäddsoffan i salen åkte till sopstationen i Ljusdal när vi hämtade Lina där. Ett dussin betongplintar till staketet åkte med hem i stället.

Sedan åkte jag till Uppsala i sex dagar för att vara med på lajvet Edea. Anna-Lena och Ulf åkte också ned ett par dagar för att se om sina blommor, medan Ann och Björn tog lite semester i semestern.

Ann och även Anna-Lena och Ulf, när de inte var upptagen med annat, var på konstant upptäckts- och upprensningsfärd bland bodarna. Jag klarar inte riktigt av att hänga med där. Vi har lite olika syn på hur gårdens miljöer ska bevaras. Några grejor sticker ut. 

Boden bortom vagnsboden öppnades för första gången på decennier. Den innehöll bl a en hel del gamla elprylar som Rune nog samlat ihop, en riktigt gammal cykel; farfar Roberts eller kanske en tidig för Rune - Express hette den. En riktigt badass machete (för barkning och kvistning tror jag), ljuddämpare till farfard lättviktare och en ask med filmer som nog inte blivit framkallade.

 

I lådan under byrån med sängkläder m m i salen lång en vinflaska. Förmodligen från sent 40-tal. Det ser odrickbart ut, men flaskan är fin. Där låg också brev och saker som tillhört farmor Evelina. 

I biden i kammaren hittade Björn kassaskåpsnyckeln som varit på vift i sisådär 20 år. Det var nog mor Ingrid som lagt den där av någon anledning. Vid en snabb titt såg skåpet mycket tommare ut än vad jag kommer ihåg. Jag fruktar att Ingrid gick igenom och gallrade ut sådant som hon inte tyckte var intressant. :(

Så det var den sommaren. Vi är väl tillbaka i höst för att ta upp potatis.

Midsommar 2025

Jag, Ann, Ulf, Sten och Anna-Lena firade midsommar på Näset. Vädret var svalt och omväxlande (som vanligt hittills i sommar), men det var en fantastisk bnlomsterprakt på ängen och vi hade trevligt.

Jag slog nederdelen av ängen, där det inte var så mycket blommor, och räfsade ned höet mot kanten. Ulf pysslade med sin mur vid lekstugan och Sten röjde sly nedanför ängen.

Sommaren 2024

  Högsommaren har gått över i sensommar och jag är tillbaka i Uppsala. Så det kan vara på sin plats med en summering av denna sommar. Vi har varit här tre gånger - en långhelg i maj. över midsommar och två veckor nu i juli-augusti. Nu hade vi alla sönerna där också fast inte samtidigt tyvärr. Syrran var också här, fast utan sina döttrar. Fast de hade varit här en vända ett par veckor tidigare. Vädret har genomgående varit "sådär". Nu senast hade vi någon rätt fin dag, ett par regndagar och annars 15-20 grader, växlande molnighet och regnskurar. Ett ok arbetsväder, så arbete fick det bli.

Slåtter

  Vi har ju numera (sedan i fjol) en slåtterbalk. En sån där självgående. Jag använde den första gången i fjol vid den här tiden och lyckades då slå norr om trädgården, fram till avsmalningen av lägdan. I år hann jag även med stora delar av lägdan söder om trädgården. Det är slitigt att slå, men det är ännu värre att frakta undan allt. Så nu slog jag till och köpte en gamman släpkärra - en Lillper - av en trevlig ung man bort i Viken i Ramsjö. Sonen till han som har vandrarhemmet. En ganska skruttig vagn, definitivt inte laglig att framföra på allmän väg i sitt nuvarande skick, men tanken är nu att använda den som höskrinda bakom fyrhjulingen. Och det gick bra. Betydligt trevligare än att springa fram och tillbaka med skottkärran för att dumpa hö utför kanten även om det var förvånansvärt trickigt att backa kärran med fyrhjulingen.

Jag och syrran, som hjälptes åt med bortforslingen (jo Ann och Sten var också med på ett hörn) fick lite nostalgiska barndomsvibbar av att gå med hötjugor och lasta hö på en vagn. Det luktar så gott när höet har fått torka litet.

Sammanlagt så tog det väl en sex sju dagar för en till två man, men då höll vi förstås inte på hela dagarna.

Målet med projektet är att ängarna ska bli magrare så att de får lite skojigare blommor än hundkex, midsommarblomster brännässlor och rallarros, som dominerar stora delar av ytan. Att hålla slyet borta är förstås också en viktig orsak.

Fönsterfix

Ett annats projekt blev att fixa salsfönstret på södra väggen. Förutom att det, som alla andra fönster, är i synligt behov av att fixas, så har färgen flagnat på insidan och fönstervadden var i riktigt dåligt skick. Dåliga tecken, så det kändes lite extra angeläget.

 

Sten hjälpte mig att skrapa och olja, sedan kittade jag om och Ann tog på sig ommålningen, så det blev ett riktigt lagarbete.

Skörden

Vi hade en hel del Rocket i potatislandet (en tidig snabbväxande sort) och den hade mycket riktigt vuxit rejält. En fläck av det nya potatislandet hade drabbats av någon sjukdom, men den verkade inte ha gått på potatisarna. Riktiga bakpotatisar hade det blivit. 

Jordgubbarna var till största delen borta med det fanns enorma mängder röd- och svartvinbär. Även krusbärsbuskarna verkade må bra och hade en bra skörd utan mögel.

Annat

Sten fortsatte att gräva ut framför logen och bila timmer för att sko sluttningen med så att marken inte rasar in mot logväggen igen. Han röjde även sly nere vid västra stranden. 

Ulf tog fyrhjulingen och den nya vagnen och hämtade bra stenar från ett gammalt grustag för att bättra på piren och fortsätta med sina stenlagda gångar nere kring lekstugan. Vattennivån är för övrigt lika hög som i fjol så vi konstaterade att piren/bryggan behöver göras högre.

Björn sågade och klöv lite av stockhögen som legat vid vedbon. Det som var för dåligt brändes.

Nöjen

En regnig dag for vi iväg till Haverö och tittade på hembygdsmuséet (överraskande bra + fint café), Haverö strömmar (full fart på vattnet och en överraskande konstcafé i andra änden) och kyrkan.

Sen kom Per-Olof och Jaja på besök och stannade ett par nätter. Mycket skoj! Vi drog iväg till Forsaån för att titta på spännande vatten (ett naturligt äventyrsbad) och hällmålningar. Hällmålningarna var svårfångade, men vi fick i alla fall se en fin, och strömmarna, vattenfallen, klipporna och gölarna var jättespännande. Tyvärr var vädret grinigt igen som det blev inget badande (utom för Jaja förstås).

Övrigt

Vi fick två oväntade besök. En fjärilsinventerare (alltid trevligt) men också en kvinna från SCA som skulle inventera växter ute på udden. Det senare gjorde oss oroliga. Funderar de på avverkning? Jaja, som är professionell växtinventerare, drog ut på udden och kunde hitta en massa knärot och ett par lavar som bara finns i riktig gammelskog.

Jo. det verkar ha flyttat in en huggorm också. Vi har aldrig sett några ormar alls här, men nu var den ute och visade sig två gånger. Stor var den också.

Test av slåtterbalk

 Ja, i ett försök att kunna hålla lägdorna öppna nu när ponnysarna försvunnit så köpte jag alltså en slåtterbalk. En Slåtterbalk 270cc som den helt anonymt heter på Hemfint. Jag tänker att det kan finnas folk som är intresserade av mina erfarenheter, så här är en genomgång av mina erfarenheter.

Märket är Werkraft vilket ägs av ett kinesiskt företag - Eriant. Slåtterbalken har funnits några år hos Hemfint, men nu har den även dykt upp hos andra återförsäljare. Från början såldes den av Hemfint för 14 000 kr om jag minns rätt, vilket kändes lite för bra för att vara sant om man jämförde prestanda med andra slåtterbalkar.

https://www.hemfint.se/slatterbalk-270cc

Som jag nämnde så kallades maskinen helt enkelt Slåtterbalk-270cc på Hemfints sajt. Det är lite missvisande eftersom  det egentligen är en tvåhjulstraktor paketerad med tillbehöret slåtterbalk. När jag väl lyckades hitta ett mer fullständigt Werkraftutbud på en tysk firma kunde jag se att det fanns en hel uppsjö med tillbehör att koppla på - jordbruksredskap, snöslungor, vagnar etc.

När jag väl fick tummen ur och köpte åbäket så hade priset gått upp till 20 000 kr, vilket kändes lite bittert, men jag tordes inte köpa tidigare eftersom informationen kändes så torftig de första åren.

Prestanda enligt säljsajten:

• Motor: 270cc, 9 HK
• Däckstorlek: 4.00-8
• Växellåda: 4 fram, 3 bak
• Hastighet fram: 1.11-2.59-4.45-11.24 km/h
• Hastighet bak:1.11-2.59-4.45 km/h
• Vikt: 117 kg
• Arbetsbredd: 1530 mm

Det är aktningsvärda prestanda, jämförbar med en proffsmaskin för över 40 000 kr. Så vad tyckte jag? Den levde upp till specifikationerna men hade en del kvalitetsproblem. Till att börja med stämde inte monteringsinstruktionerna i handboken med hur den här modellen såg ut vilket ledde till en del funderande vid monteringen. Att det följde med fler brickor och skruvar än jag kunde placera gjorde inte problemet lättare.

Infästningen av gasvajern i reglaget var dålig på min maskin, så att den tenderar att hoppa ur när man drar upp den på full gas, och är sedan lite pillig att få på plats igen.

Handtagen går att reglera i höjdled men spärren är dålig så de kraftiga vibrationerna får handtagen att plötsligt hoppa ned i ett lägre läge när det utsätts för tryck. Detta är mycket irriterande. Man slipper det med handtaget i högsta läget men det är dock mycket obekvämt. Förmodligen är det lätt att låsa den i ett specifikt läge m h a lite ståltråd, men jag har inte hunnit testa det än.

Maskinen skakar alltså kraftigt. Det var väl väntat, men lite kraftigare än vad jag trott. Ska man jobba långa dagar så är det nog bäst att ha någon form av dämpande handskar. 

Det skulle också behövas låsbrickor för samtliga skruvar på slåtterbalken. En skruv föll av redan efter en timmes drift, så att jag var tvungen att dra in till staden för att försöka få tag på en lång M10-skruv. Passade också på att köpa ett gäng låsbrickor då.

Ett annat problem (som kanske är gemensamt för alla slåtterbalkar) är att den täta trassliga växtlighet jag utsatte den för tenderade att bygga upp framför balken i stället för att falla över den, bakåt. Den "kudden" fick ofta gräset framför balken att lägga sig ned i stället för att slås. Så jag fick ständigt backa tillbaka och ta om och resultatet blev inte jättesnyggt.

Sammantaget ångrar jag inte att jag köpte den och framförallt är jag glad att jag inte köpte en svagare maskin för den hektar av övergödd äng jag ska försöka hålla i ordning, men jag är lite besviken.

Leka arkeolog

Vid vår loge har genom tiderna mark rasat in och lagt sig mot väggarna och fått stockarna att ruttna. För att stoppa processen och möjliggöra att byta ut de nedersta stockvarven så påbörjade vi utgrävningar vid de utsatta väggarna. Förutom sand, sten och förmultnade löv så dök det förstås upp allt möjligt annat, som gamla spikar, trasiga flaskor, ståltråd, porslinsskärvor etc och jag fick idén att leka arkeolog.

Bakgrund

Logen ligger ca 70 m från den nuvarande (sedan slutet av 1800-talet) mangårdsbyggnaden. Logens ålder är okänd. Gissningsvis andra hälften av 1800-talet. Logen är i två våningar och har en brygga till övervåningen (logbotten) på östra väggen. Grunden ligger ca två meter under åsens krön, öster om byggnaden.

Den har använts för annat än hö. Jag har inte hört något om logdanser, men på ett gammalt foto från tidigt 1900-tal ser man tidigare invånare uppställda på övervåningen i stiliga slokhattar och det ser lite iordningställt ut. På 20-talet var Ottesen-Jensen här på logen och föreläste om preventivmedel. Folk kan alltså ha rört sig här även utanför jobbet så att säga. Alla Eau de Vie-flaskor som finns kvar inne på logen kan också vara en liten hint om aktiviteter här. De senaste 50 åren har den mest varit förråd.

Från Rheborgs tid

Liten utställning med vad vi hittat i logen idag

Frågeställning

Först behövde jag, som god akademiker, en frågeställning att försöka besvara. Det blev ett par frågor.

1. Vem slängde skräp här?
   a. Var det mina farföräldrar som kom hit 1919, eller deras föregångare?
   b. Var det husbondfolket eller det arbetsfolk som passerade revy här?
2. Varför slängdes det just här? Det ligger en bit från mangårdsbyggnaden och vill man bara få det ur vägen så finns det närmare ställen. Dessutom borde de ha varit medvetna om att det inte är så bra för väggarna om det fylls upp med skräp mot dem. 
3. Kan man få veta något om verksamheter vid logen. Har man stått och supit vid logdanser och slängt spritflaskor omkring sig eller verkar det mera vara hushållsskräp, eller kanske sånt som blivit när man arbetat?
   

Och hur ska man då försöka besvara dessa?

a. Datering! Bland porslinsskärvorna fanns en hel del med mönster. Kan dessa identifieras så kan man åtminstonde få en tidigaste datering för när de kan ha kastats.

b. Klassificering! 

Arbetsmaterial och sånt som kan ha använts/brukats i arbete i och kring logen kan ha slängts av vem som helst som jobbade där. 

Sådant som man normalt har hemma i huset tyder på att det kommer från husbondfolket. 

Festskräp (skojigast!) Är det sådant som kan ha slängts i samband med fester i och kring logen.

c. Hur är skräpet slängt? Ligger det koncentrerat eller utspritt? Var har man stått när man slängt det?

Arbetsområdet

Östra schaktet

Södra schaktet

Mest fynd har gjorts i södra schaktet, men den absolut största koncentrationen ligger i hörnet, kring och under den stora sten som kan ses ligga mot hörnet.

Fynd

Metallskrot

Metallskrotet består framförallt av ståltråd och grov spik i olika dimensioner, en del metallstänger och beslag av okänd funktion samt några burkar, enstaka verktyg och husgeråd och rester av en fotogenlampa.

Metallskrotet fanns utspritt längs hela östra schaktet men med betydligt större mängder i östra delen nära hörnet. Speciellt ståltråd fanns närmast exklusivt där.

Glas

Glaskross kan närmast delas in i fönsterglas, större gröna och bruna flaskor samt övrigt. Jag antar att de gröna och bruna flaskorna  framförallt är pilsnerflaskor. Det övriga var betydligt mer och hade en förvånansvärd bredd. Smått och stort, tjockt och tunt, mönstrat och med text.

Rester av "pilsnerflaskor" fanns även i den västra delen av det södra schaktet, liksom en del fönsterglas, annars var det en stor koncentration kring hörnet.

Bland det övriga glaset finns hushållsglas som t ex skålar, små tunna flaskor som kan vara medicinflaskor, stora klara flaskor som kan vara Eau de Vie (det finns flera hela sådana inne på logens övervång - "logbotten"), halvstora ornamenterade flaskor som t ex en flaska Salubrin, ett mönstat fat, ett glas på fot o s v.

Porslin 

Det fanns stora mängder krossat porslin både i östra och södra schaktet, men med en tydlig koncentration kring hörnet.

Mycket var bara små fragment. De mesta utan synligt mönster. Det verkar också som att miljön lett till att ytan på porslinet ofta flagat av till mycket sköra skärvor som förstörts helt i den mestadels ganska ovarsamma utgrävningen. 

Vid en slarvig inventering fick jag det till skärvor med tretton olika mönster. Några har jag lyckats identifiera hittills; Svala (1897-1926) och Mås (1916-22) från Rörstrand. Allmoge (1905-1941) från Gustavsberg.

Annars var det delar av koppar, fat, skålar, tallrikar m m.

Övrig keramik

Delar av vad som kan ha varit en kakelugnsbit, en blomkruka med hål i botten, en keramikskål med vacker ljusgrön glasyr på utsidan. Ett par andra hade glacerad insida.

Övrigt

Det fanns även en kluven skalle från en ko e dyl samt ett stort ben. Ju närmare hörnet man kom desto mer uppblandat var skräpet med sten och grus. Så till den grad att man kan undra om de slängts ned tillsammans. Utgrävningen var dock på tok för slarvig för att ge något bra svar på det.

Slutsatser

Vid verksamheter kring logen (kanske bygget men säkert annat också) har spikar och annat böjts och slängts åt sidan. Ibland har man tagit paus med en pilsner och då kan någon flaska ha slängts åt sidan.

Hörnet, där byggnaden är rätt djupt nedgrävd i åsen, har använts som skräphög under någon period. Skräpet är en blandning av typiskt gårdskräp, som ståltråd, glasrutor och spik, och hushållsskräp som trasigt glas och porslin. Att det kastats ned här kan vara för att få det ur vägen så att inte folk och fä trampar runt bland vassa skärvor, men det är mindre bra för byggnaden, så det tyder på ett lite slarvigt och oordnat sinnelag hos invånarna. Jag lyckades inte tidsbestämma skräpet så tydligt så jag vet inte om det var de tidigare invånarna (Rheborgs) eller min farfar och farmor (Mårtenssons) eller båda, fast jag fruktar att farfar var inblandad. Kanske innan farmor kom och fick ordning på honom. :)

Det finns dock inga spår efter något mer intensivt supande kring logen. Som tur är får man väl säga, även om jag får erkänna att det hade varit spännande.

Ja, det här var ju bara på skoj, men det var rätt meditativt trevligt att sitta och peta fram och sortera keramikskärvor o. dyl. och jag fick en del insikter om livet på gården för länge sedan.