Summer of 2012 ...

... var det inte så mycket bevänt med. Vi åkte upp den 9:e juli för att stanna ett par veckor och första veckan parkerar sig en regnfront över huset. Mycket olägligt! Gräset är knähögt! Och jag som skulle måla! :( Tur att kusinerna är här så att ungarna kan klättra på varandra i stället för på väggarna.

Så fort regnet avtar så kommer myggen fram, och småsvén förstås, detta djävulens främsta påfund. Gården ligger mycket fint... Men! Det är gott om våtmarker kring sjön och myggen kan vara en riktig plåga. Själv är jag lite immun, men Ann och barnen kan få riktiga bölder. Hydrokortisonstunden är en återkommande ritual.

Vi lyckas i alla fall trots regnet slå det viktigaste med lie och trimmer så att stället ser bebott ut. Det brukar vara första prioritet när vi är här. Man vill inte behöva skämmas inför grannarna (knappt det finns några, men ändå). Och barnen är frejdigare än jag trott. På med badkläderna och ut till studsmattan (bra investering) för att få upp värmen och sen snabbt ned till sjön och det 17 gradiga vattnet (15 i luften). Huga! Jag känner mig glad och lite stolt över att de inte ärvt min badkrukegen som det tagit sån tid att öva bort.

Både den här och förra sommaren har förresten varit så regniga så att vår lilla brygga har tagit sig för att ge sig ut på vift. Minst ett par decimeter över normalt vattenstånd. Bryggan vilar på en stenpir som min far byggde och jag har fortsatt på.  Riktigt torra somrar ligger den nästan på land men nu syns den knappt.

Andra veckan så blir vädret bättre. Inget badväder (för mig i alla fall), men det hinner torka upp mellan skurarna och jag kan påbörja projekt fasadmålning. Syster åker hem för att möta sin make, på hemväg från Afganistan. Istället får vi fint främmande från storstan i form av PoF och Mårten med sönerna Emil och Oscar. Jag har ofta tänkt att man borde bjuda upp folk hit. Det är trevligt att ha folk här, och det finns gott om plats att logera folk. Det som saknas för att man ska kunna underhålla gäster på ett ståndsmässigt sätt är en bättre spis, och framför allt en diskmaskin. Tyvärr skulle man behöva göra väl mycket våld på det gamla köket för att få plats med en. Men Mårten lyckades med det som få andra har lyckats med; att med milt våld ta min mors plats vid diskbaljan. Bra jobbat Mårten!

Mer om mina erfarenheter av sprutmålning med falu rödfärg i ett separat inlägg, liksom om vad PoF hittar i marken och var man kan få tag på polsk korv.